Kan ni tänka??

Att efter två missfall sent i graviditeten tillslut få ett barn som lever, tänk er hur de här nio månaderna måste varit. Oro, glädje, mer oro och tillslut enorm glädje. Så är fallet för Jonna och Markus. Igår fick de sit efterlängatde barn, en son. 

Anledningen till att jag berättar det är att jag de sista månaderna följt Jonnas blogg och verkligen levt mig in i hennen liv och längtan, låter kanse ytligt att läsa om någon man inte känner och sen känna så mycket men så är fallet i alla fall...

Sitter nu i mörkret i köket. A bakade chiabatta bröd igår som jag just avnjutit, äter ju inte mjukt bröd längre men idag lyxade jag till det. Och de var underbart goda. Barnen är vakna och ser på tv och a sover som en liten gris(låter som en i alla fall). De är hemma idag för A har semester. De ska hämta mig efter skolan så åker vi till simhallen.. Var ett tag sen vi gjorde något speciellt så nu passar vi på.

Måste kila, min buss går snart!!

Ha en trevlig fredag och hoppas helgen blir toppen!!

Kramis!

Kommentarer
anna panna svägerskan!

Jag förstår precis...skulle också kännt så om jag läst den. Hörde intervju med Marcus på RIM morgonzoo och han berättade där lite också, han har visst skrivit en bok om det med...kanske skulle läsa den.

Puuuusssss!!

2009-02-06 @ 13:58:26

Skriv din kommentar här:

Namn:
Vill bu bli ihågkommen?

Mail: (publiceras ej)

Blogg/Hemsida:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0