Satt precis och läste på familjeliv om en mamma vars barn dog i magen i v 35.. Fy så hemskt, hur överlever man det? Jag har som bekant två barn och jag har inte ens tänkt tanken på att något av de inte skulle leva när de kom ut. Tänk dig att gå igenom en förlossning som inte leder till något gott. Ha all den smärtan och inte få någon belöning!

Och vad jag vill säga med det är att man verkligen behöver stanna upp och tänka på vad man har och vara glad över det istället för att tänka om jag hade det eller det! '

Nu fick jag ont i magen av längtan efter mina pussisar.. Men jag måste plugga så de får vara kvar på Junibacken ett tag till.. Sen ska vi pussas..

Stanna upp och tänk!!

Kram